reg. 16 maj 1791, transp. till Bohusläns reg. 22 juli 1795, afsked 16 dec. 1802.
Led sjönöd på Göteborgs redd å skeppet Lovisa Ulrika 1790.
809. von Heland, Johan Vilhelm.
Född 31 juli 1785. Fadern: majoren vid N. o. V. reg. Isac Vilhelm von Heland (n:r 765); modern: Maria Magdalena Stéen. Gift 1. gången 28 dec. 1815 på Ransäters bruk med Brita Charlotta Geijer,[1] 2. gången 7 mars 1824 på Vansta, Ösmo socken, Stockholms län med Sophia Margaretha Flach, 3. gången 24 aug. 1834 på Remmene i Bro socken med frih:nan Eva Charlotta Uggla.
Fänrik vid N. o. V. reg. 16 maj 1791, löjtnant 16 febr. 1808, stabskapten vid 2. majorens komp. 14 juli 1812, chef för Gillbergs komp. 1815, major i reg:tet 18 april 1835, afsked 12 mars 1836. R. S. O. 1822.
Kommenderad till Pommern 1807 på kanonsluparna samt bevistade striden vid Alt-Kosenow. Deltog i kriget mot Norge 1808 och därunder i striden vid Lier, hvarför han erhöll tapperhetsmedalj. Kommenderad vid riksdagen i Örebro 1810 och i kriget mot Norge 1814.
Död 17 juni 1850 på Bäck i Värmland.
810. Lannerstjerna, Petter Abraham.
Född 13 april 1773 i Elgå förs. Värmland. Fadern: kaptenen vid N. o. V. reg. Magnus Vilhelm Lannerstjerna (n:r 676); modern: Johanna Lagerlöf.
Kom i tjänst 4 sept. 1788, fänrik vid Värmlands landtvärn 26 okt. s. å., konstituerad till fänrik vid N. o. V. reg. i juli 1791. I bref af 22 mars 1793 från major v. Rajalin till reg.-chefen står: »Tillkännagifves att fänrik Lannerstjerna från regementet afförts såsom ej regementet tillhörig, hvarken genom fast lön eller placering.» Inflyttade 1813 till Karlstad från Arvika.
Deltog i 1788—89 års krig vid norska gränsen.
811. von Rosen, Axel Pontus.
Född 28 jan. 1772 på Bogesund i Roslagen. Fadern: riksrådet Fredric Ulric von Rosen; modern: gref:nan Hedvig Sofia Stenbock. Gift 31 aug. 1800 på Skönnebol i Ny socken med frih:nan Johanna Henrica Ribbing af Koberg.
Sergeant vid Hälsinge reg. 1780, fänrik 29 jan. 1781, transp. till Konungens eget värfvade reg. 1785, till Svea lifgarde 18 juni 1788, löjtnant vid N. o. V. reg. 10 dec. 1791, kapten 20 dec. s. å., adjutant hos kronprinsen 1795, kammarherre 2 nov. s. å., 2. major 26 okt. 1796, R. S. O. 1 mars 1805, v. landshöfding i Värmland 24 sept. s. å., landshöfding där 26 jan. 1808, landshöfding i Göteborgs och Bohus län 18 febr. 1809. K. N. O. 23 nov. 1812. Korrespondent i Landtbruksakademien 3 dec. 1812. Guvernör öfver Norge och Nordlanden samt befälhafvare öfver Nordanfjälls 1814, hvilket uppdrag omintetgjordes af det utbrytande kriget. Blef i stället guvernör öfver den del af Norge, som intogs af svenska armén, eller amten Sunnanfjälls. Generalmajors n. h. o. v. 2 aug. 1814. Öfverkommendant på fästningarna vid rikets västra kust 1817. R. af Karl XIII:s O. 28 jan. 1822; generalmajor 5 aug. s. å., generallöjtnants n. h. o. v. 21 okt. s. å., ordf. i dir. öfver segelfarten mellan Vänern och hafvet 1820, led. af Kr. Vet.-Ak. 1822.
Deltog i kriget i Finland 1888—90.
Död 25 okt. 1834 i Göteborg i kolera.
812. Löwenhjelm, Gudmund.
Född 20 nov. 1768. Fadern: hofjunkaren och brukspatronen Crispin Löwenhjelm; modern: Elisabeth Sophia Löfman. Gift 11 juni 1799 i Köla prästgård med Catharina Noreen.
- ↑ Deras äktenskap och annat därmed sammanhängande skildras af Lotten Dahlgren i »Ransäter. Vämländska släktminnen från adertonhundratalets förra hälft.»
