Sida:Värmlands regementes historia II Personalhistoria.pdf/242

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
229
OFFICERARE.

arméfördelningen 7 nov. s. å., generallöjtnant 8 juli 1908. R. S. O. 1883, R. N. S:t O. O. 1886, K. S. O. 2. kl. 1897, 1. kl. 1901, storkors 1909; innehar många utländska ordnar.

Genomgick gymn. centralinst. 1864—65, genomgick krigshögskolan (å Marieberg) 1867—69, repetitör där 10 nov. 1869—9 juni 1871, tjänstgjorde vid landtf.-dep:ts komm.-exp. 1 febr. 1870—30 april 1871, hos arffurstarne 1 aug. 1871—30 sept. 1874, ss. adjutant hos insp. för militärläroverken 1 april 1875—1 maj 1877, lärare i krigskonst vid krigsskolan 28 april 1877—30 mars 1883, kompanichef vid krigsskolan 16 nov. 1878—3 okt. 1881, militärattaché i Wien 26 febr. 1883—april 1885, stabschef vid lifgardesbrigaden och vid 4. militärdistriktet, lärare i generalstabstjänst vid krigshögskolan 1 sept. 1885—31 juli 1890. Led. af Kr.-Vet.-Akad. 26 okt. 1886, led. af krigshofrätten 22 dec. 1897—12 sept. 1902. Först sekreterare, sedan ledamot eller ordförande i en mängd kommittéer sedan 1885.

Utgaf 1873 tillsammans med A. Malmborg och G. Kléen ett arbete om »Kriget mellan Tyskland och Frankrike 1870—71» och »Handledning i krigskonst» 1880 (lärobok för krigsskolan).

1033. Edgren, August Hjalmar.

Född 18 okt. 1840 på Östanå bruk i Älfsbacka socken. Fadern: d. v. bruksförvaltaren därst. Axel Hjalmar Edgren; modern: Johanna Mathilda Berger. Gift 12 okt. 1880 i Köpenhamn med Anna Marianne Steendorff.

Furir 27 aug. 1858, afsked 25 juli 1861, underlöjtnant 9 febr. 1864, 2. adjutant 6 juli 1869, afsked 10 sept. 1870. Tjänstgjorde 1861—63 i amerikanska nordstaternas armé och deltog därvid med utmärkelse i flera strider. Reste 1867 till Frankrike och var där lärare i lefvande språk vid högskolan i S:t Quentin, fil. kand. vid Cornells universitet i Itham i Newyork 1871, lärare i latin och tyska vid Riverview Military Academy 1871—72, fil. dokt. vid Yales universitet i Newwhaven i N. Amerika 1874, lärare 1875 och t. f. professor 1878 därst. i franska, tyska och sanskrit. Docent i sanskrit och moderna språk vid universitetet i Lund 1880. Professor i samma ämnen vid Nebraskas statsuniversitet 1885, professor i nyeuropeisk lingvistik vid Göteborgs högskola 1890 och rektor där 1891, professor i nämnda universitet i Nebraska 1893, medlem af Nobelinstitutet i Stockholm 1901.

Har utgifvit en mängd lexikon, lingvistiska arbeten och öfversättningar (se Leijonhufvuds släktbok, del IV). Var president, heders- och arbetande ledamot i ett tiotal vetenskapliga sällskap och samfund.

Död 9 dec. 1903 på Djursholm och begrafven på Arvika Kyrkogård.

1034. Hagberg, Erik Hjalmar.

Född 12 aug. 1816 i Stockholm. Fadern: professorn i Lund, sedan pastor primarius i Stockholm Carl Petter Hagberg; modern: Erica Dorothea Hising. Gift 1842 i Stockholm med Johanna Sophia Thörnqvist. (Porträtt sid. 216.)

Rustmästare utan lön vid Upplands reg. 19 juni 1831, aflade studentexamen 4 juni 1832, fänrik 26 aug. 1834, officersexamen (»Hazelii kurs») 25 maj 1836, 2. adjutant 11 okt. s. å.—22 mars 1839, löjtnant 1 sept. 1837, kapten och komp.-chef 23 febr. 1849, 3. major 1 mars 1859, 2. major vid Bohusläns reg. 30 juli s. å., öfverstelöjtnant och 1. major vid Värmlands reg. 5 april 1864, öfverste och chef för Västgöta reg. 24 mars 1868, afsked 26 jan. 1872. R. S. O. 3 maj 1861.

I garnisonstjänstgöring i Stockholm 1838, genomgick gymn. centralinst. 1840—41, lärare där 1841—50, garnisonstjänstgöring i Stockholm 1848, fångbevakning å Långholmen 1849, kommenderad till Drottningholm dec. 1850, kommendant å Grisslehamn 10 juli 1855—13 okt. s. å., öfverbefälh. för Göte-