Lynsborgh och åter tillbaka till Perlebergh, ther fienden hade sig förskantzath; therifrå till Feldtslaget vidh Witstock, ther wij efter slachtningen ärfde Pesten af fiendens läger; then wij med oss förde till winter Guarnizonen vti Wärben-Skantz, Hegelbergh och Rathnow.
Anno 1637 blef iagh af min Collega D. Petro Billingio aflöst, sedan Regementet af siukdomar, marcherande och fienden mästadeels war ruineradt och med Feldt Marskalckh Wrangels pass till Swerige förreste.
Anno 1638 Giorde iagh det fämte uttåget till Tyskland; samma åhr blef regementet åter af Peste ruineradt i Stetijn och Volijn at iagh med största parten af officerarna, som igen lefde, blef åhret efter hemförlofvade. Åhr 1640 och 41 war iagh hoos Regementet uti Gotenborgh upå arbetet.
Åhr 1640 Giorde iag thet sidsta uttåget till Tyskland med Regementet; ther war iagh tå intill näst förleden höst åhr 1644. Regementzprestens Embete hafuer iagh förestådt ifrå åhr 1634 intill inwarande åhr. Hwad wedermöda och stort beswär iagh i medlertidh, bredewid min vocations förrättande, af åtskillige förgiftige sjukdomar och marcherande; och hvad wanmechtighet af heeta, hunger och torst; hvad plåga af owäder, köld och frost, hvad farligheter till land af fienden och till siös af Stormveder, uthstådt hafuer, weta wäl the afsäija, som med migh i slika occasioner warit hafva. När iagh nu omsider befann migh aldeles förswagat och i staden (= i stället) samkat migh en siukeligh kropp, at iagh aldeles icke mehr förmåhr i fäldt fölia, nödgades iagh på det sidsta mig heemlof ifrå Regementet förskaffa, i förhoppning att iagh för min långliga och besvärliga tienst skull med een roligare lägenhet försörge blifua.»
På förord af Lennart Thorstensson fick han 1647 Askers pastorat (Närke).
Död där 24 jan. 1676.
3. Herr Anders.
Enligt 1623 års rulla »gemen prest» här. Är antagl. densamme, som Hammarin upptager under namn af Andreas, fältpredikant och bosatt i Berg i Millesvik och som han tror vara den A., som 1607 blef kaplan i Millesvik.
4. Billingius, Peder (Petrus) Jonæ.
Född i Billinge, Kils socken, Närke. Gift med Christina Robertsdotter Pfeiff af skotsk härkomst.
Antagl. kaplan i Kil 1617—19 och sedan vald kyrkoherde där, men tillträdde icke platsen utan blef i stället krigspräst och finnes under namn af »herr Peder» upptagen ss. »gemen präst» i 1623 års rulla; återfinnes i 1637 års rulla, hvilket stämmer med Ramstadius’ uppgift, att han s. å. blifvit i Tyskland aflöst af sin »collega D. Petro Billingio». Var sedan anställd vid Regementet till 1646. Bodde en tid i Fryksdalen.
5. Billichius, Laurentius Thoreri.
Född 3 febr. 1597 i Västergötland invid Billingen. Fadern känd under namn af Thord i Långsäter. Gift 1. gången med Catharina Månsdotter, 2. gången såsom biskop med Anna Taggelia.
Akademisk medborgare i Uppsala 1612, student där 1621; efter att vistats utrikes prästvigdes han på kallelse af riksrådet Ribbing på Wärmlands-Säby. Fältpred. vid N. o. V. reg och åtföljde 1625 reg:tet till Preussen; nämndes där af Gustaf II Adolf till hofpred.; magister i Leyden 1 mars 1633, rector scolæ i Mariestad, kyrkoherde i Filipstad 1639, kontraktsprost öfver Östersysslet 1647, riksdagsman 1638 och 1647, nämndes 23 mars 1647 till kyrkoherde i Älfdalen, hvilken befattning han ej tillträdde utan blef kyrkoherde i Mariestad, biskop i Göteborg 7 nov. 1671.
Hans porträtt, sign. 1674, skänktes 1776 af Fernow till Göteborgs konsistorium.
Död 1 jan. 1678; begrafven i Mariestad.
