Sida:Värmlands regementes historia II Personalhistoria.pdf/309

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
296
LEFNADSTECKNINGAR.

34. Biesért, Johan Christian.

Född 6 jan. 1732 i Tyskland. Gift 1. gången omkring 1757 med änkefru Stina Maria Rudner (hette i sig själf Plantin), 2. gången omkring 1762 med Anna Lisa Ekman.

Skall såsom krigsfånge blifvit förd till Danmark och efter sin frigifning begifvit sig öfver till Sverige. (Släkten är från Sachsen eller Böhmen). Anställdes 1762 såsom bat.-fältskär vid N. o. V. reg., med hvilket han var tre år i garnison i Marstrand och sedan gjorde fyra arbetskommenderingar till Göteborg och Karlskrona. Förestod reg.-fältskärsbefattningen under kriget 1788—90. Med reg.-fältskärsfullmakt blef han 29 sept. 1794 fältskär vid Värmlands fältjägarbat. Skulle enligt uppgift från släkten varit stadskirurg i Karlstad, där han i husförhörsböcker kallas Doktor Jan Biesért.

Död 18 april 1799 på Björneborgs bruk.

35. Lundström, Eggert.

Född 14 april 1747 på bergsfrälseegendomen Storgården i Vika socken invid Falun. Fadern: bergsmannen och geschwornern vid Stora Kopparberget Gustaf Lundström; modern: Anna Scharander. Gift 1771 med Elisabeth Dillman.

Tjänade först på apotek i Hedemora men började 1763 kirurgiska studier i Stockholm. Komp.-fältskär vid artilleriet 1766, utexaminerad 1770. Reg.-fältskär vid N. o. V. reg. 5 juni 1771, transp. till Jämtlands reg. 19 mars 1773. Här tjänade han i tio år, under hvilken tid han med lycklig framgång verkställde koppympning på allmogens barn; verkade ock med själfuppoffrande nit bland de fattiga, hvarför han erhöll assessors fullmakt 8 juni 1777. Transp. till Änkedrottningens lifreg. på Sveaborg 1782. — Död där 17 aug. 1784.

36. Hagströmer, Anders Johan.

Född 8 sept. 1753 på Länna bruk i Södermanland. Fadern: bruksinspektoren Jacob Hagström; modern: Anna Elisabeth Wirell. Gift 21 juni 1778 i Stockholm med Johanna Dorothea Bouck.

Student i Uppsala 1763, anställdes 1772 såsom komp.-fältskär vid N. o. V. reg. och åtföljde reg:tet s. å. till norska gränsen, transp. till lifgardet 1773, underkirurg vid serafimerlasarettet 1775, med. doktor 1781, protektor vid Theatrum anatomicum 1782, e. o. professor i anatomi och kirurgi samt reg.-läkare vid lifgardet 1787, led. af Vetenskapsakademien 1788, fältläkare vid de i Stockholm under kriget inrättade sjukhusen 1789—90, professor 1793, medikus vid Stora barnhuset i Stockholm 1795, öfverdirektör vid kirurgien i riket och præses i Chirurgiska Societeten s. å., assessor i Medicinska kollegiet 1796, generaldirektör öfver lasaretterna i riket 1808, medicinalråd 1816. Adlad 29 dec. 1812, R. V. O. 1801, R. N. O. 1815, K. V. O. 1829.

H., en utmärkt läkare, hade haft till lärare Linné, Aurivillius, Sidrén, Wallerius, Bergman, Acrel m. fl. Lyfte kirurgien till en dittills ej anad höjd.

Död 8 mars 1830 i Stockholm.

37. Hallberg, Johan Fredric.

Född 12 maj 1738 i Östergötland. Fadern: kaptenen vid Östgöta inf. Lars Hallberg; modern: Anna Beata Adlerklo. Gift 1773 med Vendla Göhle.

Studerade kirurgi från 1753, öfverfältskär på extra stat 1758 vid örlogsflottan och bevistade blockaden af Kolberg 1760—61, reg.-fältskär vid Jämtlands reg. 30 juli 1764, transp. till N. o. V. reg. genom byte med Lundström 19 mars 1773. Åtföljde reg:tet till Finland 1788, där han användes såsom fältmedikus. Tillstånd att hemresa 1789 och kommenderades då att biträda vid sjukhusen i Karlskrona, hvarifrån han hemförlofvades på grund af sjukdom. Afsked 6 nov. 1790.

Död 18 nov. 1790 i Örebro.