Sida:Värmlands regementes historia II Personalhistoria.pdf/54

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
41
OFFICERARE.

135. Persson, Anders.

Blef fänrik i aug. 1636.

»Slagits till döds af ett stycke (en styckekula) i Wijk april 1638.»

136. Nilsson, Björn.

Gift med Catharina Hanefält. Enligt en mönsterrulla, daterad Stettin 1 dec. 1638, löjtnant hos J. Lenck. Är kvar i Stettin 1641, kapten okt. 1642. Enligt en annan uppgift kapten 30 maj 1643. Enligt kungl. bref 30 maj 1650 fick han för lång, trogen och oförtruten krigstjänst ett skattehemman Rattvik, 12 d:o Åsen och 12 d:o Källåstorp i Gillberga, 13 hemman V. Backetorp, 13 d:o Tofterud och 13 d:o Hasslerud i Värmskog, 1 hemman Väckel samt Kyrkholmens Skatteö att njuta, bruka och behålla i sin lifstid och sin hustrus änkestånd. Omnämnes i samma bref, att han varit »qväst och illa sargad». Han är stamfader för släkten Lilliebjörn.[1]

Död 16 sept. 1651 i Arboga på resa till Stockholm för att vinna bekräftelse på sitt adelskap.

137. Thomsson, Patrick, till Ris, Nors socken.

Fadern: öfverste Th. Thomsson (n:r 2); modern: Cath. Mourraijs. Gift med Agneta Swenske, dotter till ryttmästaren Lennart Swenske, alltså syster till Anders Swenske, n:r 113.

Var 1 dec. 1638 fänrik vid faderns kompani i Stettin, där han var kvar till 1640. Kompanichef 1641, då hans kompani mönstrades å Bro 16 maj 1641. Kommenderad med adelsfanan 18 maj 1644. Major vid N. o. V. reg. 30 dec. 1656, öfverstelöjtnant 1658.

Änkan klagar i ett odateradt bref, att reduktionen beröfvat henne 12 hemman Bjuutan, 13 d:o Skallerud, 13 d:o Gielmerud, 14 d:o Mosserud samt Trossnäs tullkvarn, hvilken senare egendom hon fått genom kungl. bref 17 juni 1662. Enl. Anrep stupade han vid stormningen af Köpenhamn 11 febr. 1659, men enligt rullor dog han sotdöden i juni s. å.; möjligt är, att han dog af erhållna sår. Änkan, som 1660 klagade öfver att ej ha erhållit 30 tunnor spannmål af mannens resterande lön för 1659, hvilka hon undfick för sin nödställdhets skull, lät i Nors kyrka uppsätta hans vapen.

Patrick säges ej hafva blifvit introducerad, men han och hans barn åtnjöto likväl adliga privilegier.

Efter Patrick inflyttade Th. Thomsson på Ris.

138. Jonsson, Nils.

Fänrik 1637; 1638—39 i Stettin, 1640 afgången.

139. Gyllenspetz, Jonas.

Jonas Hansson Spets till Gylleby i Sunne socken föddes 1609 i Spesserud pa Värmlands-Näs, där hans fader, Hans i Spesserud, var bonde. Gift 1. gången med Catharina Eskilsdotter, 2. gången med Gunilla Faxell.

Enligt egen uppgift blef han soldat 1624 och tjänade såsom gemen och underofficer i 16 år. Han förekommer första gången i regementets rullor 1639, då han är fänrik under namn af Jon Hansson. Löjtnant (antagl. i slutet af) 1645, var ham reg.-kvartermästare från 1 mars 1650 till april 1654, då han blef chef för ett kompani från Fryksdals härad. (Han var den förste kvartermästare, som icke på samma gång innehade kompani.) Major blef han 1657, öfverstelöjtnant 1659 och adlades med namnet Gyllenspetz 1660. Flera gånger anhöll han att komma i åtanke vid regementschefsplatsens besättande efter Essen (n:r 217), påvisande, att han tjänat länge och troget, samt att han fört regementsbefälet åren 1659—61. Han fick dock vänta till den 6 febr. 1669, då han efter Posse

  1. Sonen Nils Lilliebjörn, gift med Margaretha Moffat, antog släktnamnet; död 1717.