En vredgad granne.
gamla kyffet har stått där och vanprytt i många år. Men om er klubb kan förmå Levi Boulter att göra någonting för det allmänna bästa gratis — ja, då vill jag bra gärna vara med och se på. Jag vill inte göra dig modfälld, Anne, och det kan ju hända, att din idé inte är så tokig, fast jag förmodar, att du fått tag i den i någon av de där eländiga tidskrifterna, som nu för tiden växa upp som svampar. Men du bör ha fullt upp att sköta med din skola, och låt du bli att bråka med några förbättringar, det råder jag dig till som en vän. Men jag vet nog, att det är som att slå vatten på gåsen … Har du föresatt dig någonting, nog ska det drivas igenom, alltid …
Ett visst litet drag kring Annes läppar angav, att fru Rachel ej hade så orätt i detta påstående.
Anne gick med liv och själ upp i tanken på att »Samhällsförbättrande föreningen» skulle bildas. Gilbert Blythe, som fått lärareplatsen i Vitsand, men alltid komme att vara hemma från fredag kväll till måndag morgon, omfattade planen med förtjusning, och de flesta andra ungdomar voro högst villiga att vara med om någonting, som innebar gemensamma möten då och då, under vilka man naturligtvis skulle ha mycket »livat».
Varuti förbättringarna skulle bestå, därom hade just ingen någon klar föreställning utom Anne och Gilbert. De hade hittat på dem och satt dem i verkställighet, tills det uppstått ett fullkomligt idealiskt Avonlea — i deras sinnen, om också ingen annanstans.
Fru Rachel hade ännu en nyhet att meddela.
— Lärarinneplatsen i Carmody har Priscilla Grant fått. Var du inte kamrat på seminariet med en flicka, som hette så, Anne?
— Jo visst! Ska Priscilla undervisa i Carmody? O, så gränslöst roligt! ropade Anne, i det hennes grå ögon började glänsa, tills de liknade aftonstjärnor.
Och fru Lynde fann sig föranlåten att undra för väl tjugonde gången, huruvida hon någonsin skulle komma på det klara med, om Anne Shirley verkligen var en vacker flicka eller inte.
10
