»Det är så underbart att vara älskad så, som Laurie älskar mig. Han är inte sentimental och talar inte mycket om sin kärlek, men jag ser och känner den i allt vad han säger och gör, och det gör mig så lycklig och så ödmjuk, att jag ej är som jag vore samma flicka. Jag har aldrig förrän nu vetat, huru god, ädelmodig och öm han var, ty han låter mig läsa i sitt hjärta och jag finner det fullt av ädla impulser, förhoppningar och föresatser och är så stolt över, att det är mitt. Han säger, att han är övertygad att hans resa genom livet nu kommer att bli lycklig, då han har mig ombord som lots och så mycken kärlek till barlast. Måtte aldrig hans förhoppningar svika honom! Nog skall jag försöka att bliva allt vad han tror mig vara, ty jag älskar min modige kapten av allt mitt hjärta, av hela min själ och av alla mina krafter, och jag skall aldrig övergiva honom, så länge Gud låter oss vara tillsammans. Ack, mamma, jag visste aldrig, att denna världen kunde bli en sådan himmel, då två människor älska och leva för vårandra!»
— Och detta är vår kalla, förbehållsamma, världsliga Amy! Kärleken gör i sanning underverk! Huru förfärligt lyckliga de måtte vara! Och Hanna lade med varsam, dröjande hand bort de fullskrivna pappersarken, liksom man lägger bort en älsklig dikt, som hållit läsaren fängslad ända till slutet, då han åter finner sig ensam i den strävsamma, alldagliga världen.
Efter en liten stund gick Hanna upp till övre våningen, ty det var regnigt, och hon kunde icke promenera. En orolig ande fick makt med henne, och den gamla känslan kom igen, visserligen ej så bitter, som den en gång var, utan nu såsom en sorgsen, tålig undran varför den ena systern skulle ha allt vad hon önskade och den andra ingenting. Detta var icke sant; hon visste det och försökte slå bort denna tanke, men den naturliga åtrån efter kärlek var stark, och Amys lycka väckte hos Hanna en brinnande längtan efter någon, som hon kunde älska av själ och hjärta och hålla sig till, så länge Gud lät dem vara tillsamman.
Uppe på vinden, dit hennes oroliga vandringar förde
