Den här sidan har korrekturlästs
Från strömmar, midnattssol och mygg
Till bedjerskan, som gråter.
Han kommer glad och stark som förr
Och stör de sorgsna tankar,
I thy att på din huses dörr
Den knutna näfven bankar.
Gud skydde dig, så vännen ber,
I denna verldens vimmel!
Och mulnar det, hvad är det mer?
En sky på vårlig himmel.
Ja, om en julle strandar än
På motgångs ref och bankar,
En kyss — och fri han är igen
Och glad som edra tankar.
I vänner två, Gud signe er
Och eder kärlek blida,
Att mot ert öga friskt han ler,
Som sol i strömmar strida,
Att han gör dagen ljus och lång
Och brinner än i qvällen,
Som vinternatt med stjernor mång,
Som norrsken öfver fjellen!
