Sida:Valda dikter (tredje upplagan).djvu/261

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
— 260 —

Helsningssång

till

en ny ledamot i sällskapet N.S.


Det är så godt att tillsammans bo
Och slippa att ensam vandra,
Så ljuft att få sjunga sin visa i ro
Och känna och älska hvarandra.
När höstliga stormar derute gny,
Små foglar till varmare stränder fly,
Och det kan väl ingen klandra.

Så låta vi här, när kammarn är trång,
Våra hjertan vidgas och glädjas.
Med blomsterlänkar af vänskap och sång
Allt närmre vi sammankedjas.
När verlden är kall, när sorgen är tung,
Är det ljuft att sjunga sig varm och ung,
Det må väl de unga tillstädjas.