Den här sidan har korrekturlästs
Och kung Eriks bard välkommen blifver.
I hans hjerta är tillsammanbragt
All den nya skolans varma ifver
Med den gamlas fina, lätta takt.
Hell dig, gamle! Må dig friden skänkas
Vid den evige försonarns bröst!
Himlens blommor ej med tårar stänkas,
Solen sjunker icke der. Haf tröst!
Men härnere mången sol skall bergas,
Förr’n din ungdom får en vän som du.
Och hur sångens himmel purpurfärgas,
Skall ditt minne lefva då som nu.
Lefva, medan ljuft hos dina kära
Du de trötta lemmar hvilar ut
Och din ande stämmer in med ära
I den nya sång, som ej har slut.
1866.
