Gitarrspelaren fortsatte.
Att helt förintas… Stora gåva,
hur blev av trötta människan du glömd!
Att dö till liv är dö fördömd;
att vara salig är att sova.
För dem som trodde, att det egna jaget,
vars fel förfölja oss som rök en brand,
ej dör för liemannens hand,
ej slocknar hjälplöst som ett ljus i draget,
för dem var livet endast vägen,
en Via Dolorosa utan halt.
För dem var livet endast himlastegen;
för oss är livet allt!
De enkla orden gömma,
som en vagga ett barn, den tid som skall bli.
De ropa i lön eller högt som ett skri
ur allt vad min samtids andar drömma.
I dem skall jorden bli fri!
De enkla orden begära,
att vi smycka vårt liv som en helgedom,
att vi närma oss dubbelt nära
i en vänlig ring våra kära.
Med en flaska vin blir trästoln Rom.
