Sida:Vallfart och vandringsår 1909.djvu/69

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
67
ÖSTERLÄNDSKA MINNEN OCH MYTER

ombytlige däremot vinner genom att upprepade gånger med förnyad iver hängiva sig åt nya företag en viss erfarenhet i allt, en rik mångsidighet. Jag älskar den ombytlige. Hans lynnes skiftning påminner om ädelstenens. Hans samtal behagar mitt öra på samma sätt som de brokiga arabeskerna på moskén i Ispahan mitt öga. Det är som om hans sinne vore sammansatt av finare och känsligare ämnen än andras. Om han i dag framkastar en åsikt, skall han i morgon kanske bekämpa den, och detta emedan hans sinne är ytterligt känsligt för motståndares anföranden och skäl. Han kommer just härigenom oftast sanningen närmare än någon annan, och om han begår ett misstag rättar han det snart själv. Vad är egentligen en orubblig övertygelse? Är den ensidighet, envishet, andlig tröghet eller övermodig tro på egen omdömesförmåga? Vilken stor gåva att hastigt kunna sätta sig in i andras tankar och uppfattning, vilken livlig själsverksamhet! Fanatikern, den ombytliges motsats, saknar helt och hållet denna förmåga, då han slår fast en åsikt och går i döden för den liksom den vore jordens största sanning, ehuru den understundom med tiden visar sig vara jordens största lögn. Hans inskränkta ensidighet erinrar om sådana människors, som vi kalla trähuvud. Varför endast omsluta en enda förhårdnad tanke, en enda kärna liksom det obetydliga lilla plommonet och icke hundra kärnor liksom den stora präktiga melonen! De kristnes gud gömmer tre personer i en, men den ombytlige väl tio. Att umgås med honom är därför samma omväxling som att samtidigt umgås