Den här sidan har korrekturlästs
100
Lustigt döpa kronoflaggan,
Blöta trossarna.
Nöd och lust med vänner dela;
Med hvar storm om lyckan spela;
På den blåsiga
Skansen i hvart anddrag tömma
Helsa, nya verldar drömma
Om i kojerna.
O! så ljuft det är att vara
Ställd på utkik i de klara
Sommarnätterna
Och på haf och himmel akta,
När som skeppet glider sakta
Mellan skärena.
Muntert är, då allt i ljusa
Lågor står — Och kulor susa
Mellan plankorna,
Fast man vettet måste föra
Med sig, höra opp — och röra
”På galoscherna;”
Allting i ett nu förena;
Seg och spänstig i hvar sena,
Qvick i tankarna
Och i benen, som en tätting;
Härdad, som en ankarketting,
Lugn i farorna;
Passa rodret, vända, dreja,
Sköta seglena — och speja
Efter läckorna,
