Sida:Vallmoknoppar, plockade på Steppen, af Beppo.djvu/29

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
17

 
Blott med blod kan blod försonas;
Ack! hvad båtar, att de skonas,
Som dock en gång måste dö?
Om för pesten, för min glafven
Eller stormarne på hafven
Dem, som agnarna, förströ?

Måtte hämndens huldgudinnor,
Hatets, afundens prestinnor
Dansa jemnt sin fackeldans,
Luftiga, som Baijadèrer!
Lefve Gardets Grenadièrer
Och de Franska vapnens glans!

Ingen fredens Genius vira
Får kring Kejsardömets spira
Nånsin en Olivegren!
Mannen kriga skall, hvar qvinna
Garn till segerskjortor spinna,
Tvätta blodig brvnja ren.
 
Må vårt tempel bli casernen
Och penaterna eggjernen!
Les drapeaux, les tricolores,
Sväfva öfver alla fästen, —
Kriget härja, såsom pesten,
Ännu uti tusen år!
 
Alla Fransmän bli soldater,
Hela verlden krigstheater
Och Paris Central-Depôt,