Bär från Arcöle, ifrån bryggan!
Lefve! Buonaparte! — hurrah!
Förste Consuln bar standaret
främst, — sen gick jag, fast jag var ett
Barn — och trummade med makt;
Af hänförelsen betagen,
Slog jag marche — och efter slagen
Gardet stormade i takt.
Öfver liken djerft vi sprängde
Idel framåt, — trumman hängde
Söndersargad, full af hål
Om min hals; jag högran miste;
Men min venstra hand dock viste
Föra henne vid Arcôle.
Knektar, mot hvarannan stödde,
Fäktande på knä förblödde;
Men hvad båtar allt? i dag
Reducerad är Arméen,
Hjelten sjelf i Elyséen —
Och hans fana den har jag!
Ja! om du har lust att röra
Denna helgedom — och höra
På min segermarche, så ställ
Kosan till Tambour-Majoren,
Femman, Andra Corridôren,
Invalidernas Hôtel!
Ha! hvi grubblar jag? förliden
Länge se’n är Kejsartiden;
Sida:Vallmoknoppar, plockade på Steppen, af Beppo.djvu/71
Den här sidan har korrekturlästs
59
