Hoppa till innehållet

Sida:Vandring i Wermlands elfdal 1852.djvu/161

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

147

Feg (Isl. feigr, Ög. =) nära döden.
Fin = hygglig, human.
Fische (äfven Fesche) = fiska; deraf Fischedon = fiskredskap.
Fjä’rann (Sm. Fjäderhane) = tjäder.
Fjöl (Isl. Fiöl) = bräde.
Flepe (Isl. Fleipra = sladdra, Ög. o. Sm. Fläpa) = begabba. I Ångerm. har flepa en motsatt betydelse: ej kunna tala för sig och på Gtl. är Fläipä = lipa.
Flep = begabberi och Fleptuter = en ovettig person; det sedn. förmodl. af flepa och tut, hv. i Vesternorrl. län betyder mun och under samma benämn, troligen äfven förekommer i Wermland.
Flätta = band e. snöre på en kjol; se s. 46.
Fogde = Uppbördsskrifvare.
Forskæll (Gtl. Förskēl) = skillnad.
Frå (Sm. Frae) =fradga; deraf fråost, se vidare s. 121.
Frökorn = utsädesspannmål.
Fuggus = Fähus.
Fäll’ e. föll' (Ög. fälle, fuller, Vg. la) = väl, visserligen.
Färster (Dl. Fäslär) = band.
Förtjust = förskräckt.
Gannes (Isl. Gan = trolldom) = sönder, förbi, förderfvad.
Gaschgåhl = gärdesgård.
Ghlasaan, glasane (Jmt. och Hels. Ghlase) = fönstret.
Ghlavarsam (Jmt. Glavär) = glad, treflig.
Ghlåmme (Hls. ghlåma, Jmt. ghlåm) = med förvåning betrakta något, stå och gapa. Ex. “Hva’ står du der å’ glåmmer ätter?”
Gohlf = lass. Ex. “Ett golf hö” = ett vinterlass hö.
Greer, grejer = saker, redskap, omständigheter; stundom äfven reda. Ex. “Jä’ har inga grejer på dä’.” Under sistn. betyd. förekommer i Ångerm. Grea.
Grufva (i Ång. stället i spiseln, der askan ligger, i Sm.