Den här sidan har korrekturlästs
154
- Sjörosor = neckrosor.
- Skamnum = i förlägenhet, utan. Ex. “Jä’ ä’ kaf skamnum för penga.”
- Skara = bänk; se s. 50.
- Skrof (i sammansättningar) = särdeles, fullkomligt. Ex. “skrofbra, skrofsäkert.”
- Skrofvit = särdeles, fullkomligt, öfver all måtta. “Dä’ va’ änna skrofvit hva’ han har möe penga’.”
- Skrömme (Hl. skrymma, Vg. skrömma, intaga rum, inrymma) = se ut, visa sig. Ex. “Detta berg skrömmer inte så långt”, d. v. s. ser inte ut att ligga långt borta.
- Skytteri = jagt.
- Skåle (Isl. skáli = sängkammare, äfv. hus, Ög. skäle) = vagnslider.
- Skålle (Isl. skolla = vara i sigte, Vg. skålla) detsamma som skrömme. Ex. “Är det långt till den der skogen? — Ja dä’ ä’ dä’, fast dä’ inte skåller så långt.”
- Skåpsäng, se s. 38.
- Skårann’ = tiden för sädesbergning.
- Skåte = med stång skjuta en båt emot strömmen; deraf skåtaan = stången hvarmed detta verkställes.
- Skönne = synas.
- Skōnje = förstå, kunna. Ex. “Han skönjer någe Finske.”
- Slammerall = stenig, ojemn (troligen af slamra = bullra).
- Slem (Isl. sleima = ett nöt, oduglig menniska) = dålig, usel.
- Sletji (Isl. sleikia, Dl. slätja) = slicka. Ex. “Stå int’ der å’ sletji, för du bhlir fäll iĕnt aĕnt än en bontjesletji, vänt’ jä’!” d. v. s. stå inte der och slicka, ty du blir väl inte annat än en bunkeslickare, kan jag förmoda!
- Sletje (Ög. sleke, Hels. släke, Gtl. slajka) = blandning af mjöl och salt, att locka kreaturen till sig med.
- Sletjiskräppa e. sletjitaska = en af spunnet kosvanshår, förfärdigad väska.
