Hoppa till innehållet

Sida:Varenka Olessof (sv).djvu/119

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

Hans syster gapskrattade, utan att genera sig. Och han kände plötsligt, att hans inre krympte ihop vid detta skratt, och han utbrast beklagande för sig själf:

“Hon är ju dum!“

Men sedan, då han förklarade henne