Hoppa till innehållet

Sida:Varenka Olessof (sv).djvu/152

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

jag ror själf, jag är stark. Och båten är så lätt. Kom!“

De gingo ut på verandan och ner i parken. Bredvid hans långa och magra gestalt föreföll hon mindre och fylligare. Han bjöd henne armen,