Hoppa till innehållet

Sida:Varenka Olessof (sv).djvu/322

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

Detta leende påminde honom om herr Benkovski, och han smålog också.

“Hvarför skrattar du?“ frågade hon.

“Och du?“

“Jag är glad.“