Hoppa till innehållet

Sida:Varenka Olessof (sv).djvu/53

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

“Men om hon kommer, medan du är borta“, oroade han sig. “Stanna är du snäll, det är bättre, att jag går!“

“Men jag är ju strax tillbaka!“ ropade hon inifrån rummen.

Han rynkade pannan och satt kvar i stolen,