Hoppa till innehållet

Sida:Varenka Olessof (sv).djvu/635

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

helt lugnt på dem .. Och jag kände, att han, fastän slagen och bunden, ansåg sig för mer än dem allesammans. Det kunde man läsa i hans ögon .. de voro stora och bruna. Jag tyckte synd om honom och var rädd för honom …