skölgt bårt denna limaktiga vätskan, och där sutto äggen bara. Desse maskågg funnos ock på Päron- Qvitten- Persike- och Kersbärs-träd; samt äfven på Pennsylvanske Björken, (Betula lenta) Afvenbok; med et ord: jag fann äggen både på de träd, hvars löf de däraf utkläkte maskar begärligt äta, som ock ibland på sådana, hvilkas löf de ej smaka om de hafva bättre mat at tilgå.
Den följande 14 April fann jag äggen utkläkta allestädes, och en otrolig myckenhet af små maskar, hvilka spunno sig väfvar, däruppå de klefvo up och ned, och åto up löfven, alt som de hunno spricka ut. Vid början af Maji månad såg man både Trägårdar och skogar fulla af dem, och voro de nu redan komna til deras fullkomliga storlek; men innan jag går längre, vil jag först beskrifva, huru masken såg ut.
Längden är åtskillig, alt efter åldren, ty då han nyss kommit fram ur ägget, är den näppeligen öfver en Geometrisk linias längd; men blir sedan alt större och större. Då de blifvit fullväxta, äro de gemenligen 1 Geom. Tum och 3 lin. långa.
Hufvudet är trubbigt, slätt och halt, smutsigt-gråblått med sina svarta prickar, besatt med kårta svarta hår. Ofvan för munnen, en liten hvit fläck. Käftarna (Palpi) äro två, svart-aktiga, en på hvardera sidan om munnen. Bakom hufvudet vid början af kroppen är på hvardera sidan en liten smutsigt-gul fläck, hvarutur en
