skall snart se sitt verk fullbordadt och sin afsigt vunnen, Norges och Sverges sjelfständighet och ära, Norrmäns och Svenskars förening och lycksalighet.
I denna allmänna tacksägelse inneslute vi en särskilt till Tronhjems aktningsvärda innevånare, för deras mot oss alla bevisade välvilja. Vi hafva här förvärfvat oss vänner, hvilkas namn, i alla tider, skola blifva för våra hjertan aktade och kära. Hvarken tid eller förmåga skulle tillåta oss betyga vår tacksamhet, som vi borde och ville. Vi bedje, att på detta ofullkomliga sätt få förklara våra tänkesätt, och säga vårt sista Farväl. Må det urgamla Tronhjem, med sin återupprättade fordna ära, äfven länge behålla sitt flor och sin inflytelse på Norges väl: och må dess innevånare njuta den allmänna och enskilta lycksalighet, deras dygder förtjena. Dessa äro önskningarne af tacksamma, uppriktiga vänner.
Sent stunde den dag, då Norges och Sverges Deputerade här åter förnya detta högtidliga möte! Blifve imedlertid Scandinavernas enhälliga bemödande, från Öster till Wäster, att skingra alla moln kring deras uppklarnande polstjerna, att med förenade krafter befrämja den store Fridstiftarens afsigter, och förenas till ett enda manligt, sjelfständigt och lyckligt folk!
- Tronhjem, den 13de September 1818.
