Den här sidan har korrekturlästs
98
3.
Panteism.
Dock har jag dessa grafhvalfsrum mer kära,
Där pliktens romarlampa ljus oss ger,
Än den af tiden födda vishetslära,
Som rycker allt i tidens hvirfvel ner
Och släppt en evig verld, förlorat ankar,
Och låter Gud bli till i Hegels tankar.
Där pliktens romarlampa ljus oss ger,
Än den af tiden födda vishetslära,
Som rycker allt i tidens hvirfvel ner
Och släppt en evig verld, förlorat ankar,
Och låter Gud bli till i Hegels tankar.
Blott hafvet varar, flyktig föddes vågen,
Och släktet evigt, icke menskan är,
En stund hon himlen spegla får i hågen
Och brister se’n och intet ansvar bär,
Den rena tanken är en Molok bara,
Som skapar och förtär en barnaskara.
Och släktet evigt, icke menskan är,
En stund hon himlen spegla får i hågen
Och brister se’n och intet ansvar bär,
Den rena tanken är en Molok bara,
Som skapar och förtär en barnaskara.
