Hoppa till innehållet

Sida:Vintergrönt (af Wirsén).djvu/187

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

    185    


II.

På Fyrisvall

5.

Recitativ.


Ej svärdet blott, ej guld det är
Som göra riken stora.
Ett folk, som ljusets fana bär,
Skall ej sig själft förlora;
Det återvinna skall i frid
Sin gamla äras stormaktstid.

Den höga Vishets nya borg
Med himlens nåd skall vara
Ett fäste, starkt i fröjd och sorg
Att Sveriges språk försvara
Och Sveriges lynne, som till art
Af ålder varit djupt och klart.