Hoppa till innehållet

Sida:Vintergrönt (af Wirsén).djvu/196

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

    194    

Hvad hon mist skall återvinnas, väldet öfver menskosjälar.
Gisslad af sig själf till bättring, vill hon gissla folk till trälar,
Rensa Tyskland, qväsa England, kufva trotsigt Nederland,
Lägga svenska kättar-riket under helga kyrkans band.

Rymden mörknar. Paul den fjärdes ande sväfvar fram i natten,
Folks och furstars oro brusar som ett dån af stora vatten.
Tornande sig resa böljor ur de dunkla djupens famn:
Guiserna, Ignatius, Filip, Alba ljuda deras namn.

Dessa svarta böljor väcka hos den modigaste svindel,
Svepningshvitt är skummet, likt Bartholomseinattens bindel,
Allt af vigda dolkar glittrar, vigda klingors rassel hörs
Och mot norden, närmre norden fruktansvärda massan förs.