upplaga af de förstnämnda utkom 1821 och ändtligen 1826 i Stockholm Nyare Dikter af Vitalis. Dessa äro de källor, ur hvilka närvarande Samling uppkommit, med få, till större delen af Författaren sjelf utmärkta eller föranledda undantag.
Sitt Författare-namn tog han af den dag, då han lemnade sina första Dikter till tryckning. För honom sjelf synes det likväl haft äfven en annan härledning och, såsom en sammanfattning af orden Vita och Lis, ej oegentligt ha utmärkt en lefnad, som i sjelfva verket var en oupphörlig tvist med verlden och ödet. Sina första Dikter dedicerade han en vacker Decemberqväll till Fullmånan, såsom det påstås, efter en ordvexling med sin vän Nicander, hvilken på samma tid tillegnade H. K. H. Kronprinsen förstlingarna af sin Sånggudinna.
Då denne ädle Furste om Våren år 1822 åter besökte Upsala, fästade Skalden Hans uppmärksamhet och Han täcktes nådigst tillägga honom ett årligt understöd af 200 R:dr B:co till vinnande af den Philosophiska Graden. Efter ett år, — det bekymmerfriaste Vitalis på länge troligen öfverlefvat, — begynte han sätta sig allehanda betänkligheter i hufvudet angående detta understöd. Underteknad hade fått sig uppdraget att till honom öfverlemna de terminligen öfversända penningarna. Först efter hans död har jag erfarit, att några frågor af mig angående hans Poëtiska arbeten och en yttrad önskan, att han måtte försöka sig i ett större ämne, hos honom föranledt den förmodan, att det Fursteliga understödet vore förenadt med några större anspråk på hans författare-förmåga, än han kände sig i stånd att uppfylla. Dertill kom en aftagande hälsa och ett derigenom förminskadt hopp att kunna med ansträngning fortsätta studierna. — Nog af en vacker dag mot
