Promotionen,
Vid Solons tid man hade uti Grekland,
Dock inberäknadt alla öarne
Och hela mindre Asien, Sju Visa;
Men År Ett Tusen Åttahundratjugu
Och Fyra, uppå Fyris nakna stränder
Framkommo ur sitt intet Sjuttisex.
Man ser deraf, liksom af mycket annat,
Hur högt upplysningen i vår tid stigit!
Vi hade redan våra läxor uppläst.
Den ed vi svurit, mera ljuf att svärja,
Än den en Celadon i sin förtjusning,
Vid älskarinnans bröst om kärlek svär,
Och kanske ändå mera ljuf att hålla,
Den ed, att ej mer undergå Examen.
De professorer suto mäkta dystre,
Att de ej mera skulle få det nöjet,
Att höra huru väl vi intet visste.
Vi hade också redan undergått
Det verkeligen svåra kunskapsprofvet,
Att gifva ut ett litet verk på trycket,
Som Professorer skrifvit i vårt ställe,
Och från Cathedern vi det ock försvarat
Med granna floskler, för hvars skull, på sin tid,
Då språket redan var uti förfall,
