marken, och under landtmanna-arbeten vaktande svinen vid en grind, läste med stor förtjusning hela den beskrifning, som så lifligt fästat hans uppmärksamhet. Med denna skarpa utomordentliga fattningsgåfva och underhjelpt af någon enskild undervisning om sommarna, hvilka han merendels tillbragte hos sin nämnda frände[1] genomgeck han på tvänne år Strengnäs Schola, och flyttades 1809 till Gymnasium, hvilket han 1814, af missnöje med en Lärare, hastigt lemnade, ehuru icke dess mindre med hedrande, välförtjenta vitsord. — I språken voro hans framsteg i synnerhet utmärkte. Redan på Gymnasium hade han genomgått ett betydligt antal af de Latinska auctorerna; läste Pindarus och de Attiska Tragikerna och hade i de Österländska språken grundlagt de insigter, som vid Universitet väckte hans lärares uppmärksamhet och bifall. — Med denna skatt af kunskaper i de gamla språken var de nyares lärande honom en lek, och hans vänner omtala den ojemförliga lätthet, hvarmed han på detta fält var likasom hemmastadd.
Redan som Gymnasist hade han bland kamraterna ett stort namn för sina poetiska anlag, och var, såsom nyss blefven Student, den utmärktaste deltagaren i en på Gymnasium redan bildad ungdomlig litterär förening, hvars medlemmar sins emellan täflade i Skrifter på prosa och vers. Sjöberg, som afgått före sina unga vänner till Academien, stod denna tid med dem i liflig brefvexling (ett göromål, som han i senare tider hatade) och utbytte i synnerhet med Nicander ömsesidigt skrifter och granskning. De fleste af dessa tidigare försök har författaren förstört. Någre finnas qvar från år 1816; men äro ej upptagne i denna samling.
- ↑ Prosten Doctor Adolph Lundgren i Husby Oppunda, hvilken ej längesedan dog såsom Senior bland Rikets Presterskap.
