hundra fyratiofyra gårdar med namn på hult eller hylta, af hvilka 41 i Wigerstad, 23 i Stenbrohult, 18 i Thorsås, 15 i Wislanda, 13 i Härlunda, 11 i Slätthög o. s. v. Hela södra fjerdingen af detta härad och stora skiften af fjerdingen norr om Blädinge-bäck ha således i forntiden bildat nära nog blott ett enda stort, sammanhängande löfhult. Nästan liknande har förhållandet varit i Kinnevalds härad, hvars södra fjerding räknar 11 gårdnamn på hult inom Urshult socken och 16 inom Almundsryd. I Konga härad förekomma dessa namn mera sparsamt: i Liuder 6, i Elmeboda 6, i Weckelsång 7, o. s. v. I Norrvidinge härad äro de allmännast i Bergs socken, som har 6, och i Asa socken, som har 7. Inom Uppvidinge räknar Nottebeck 7, Åsheda 12, Elghult 16, Algutsboda 16, o. s. v. Men om redan dessa gårdnamn tillåta oss en öfverblick af de stora sammanhängande löfhulten, — hvilka visserligen till det mesta bestodo af ek och bok; men jemväl af andra löfträd, såsom Lönshult, Lindehult, Elmhult o. s. v., — så visa de i Wärend ytterst allmänna gårdnamn, i hvilka ingår namnet på olika slags löfträd, att landet i alla dess inre delar varit fordom uppfyldt af löf-skogar, ehuru icke allestädes i lika slutna och sammanhängande skogsstånd. Vi hänvisa blott till gårdnamn sådana som: Ekemoen, Ekewarfven, Eke, Fagereke, Fröseke, Welleke; Bökemoen, Bökebacken, Böket, Wrångeböke; Ask, Eskås; Lönsås, Lönshult; Lindås, Lindefälla, Lindeberg, Linneryd; Almås, Elmisås, Elmeberg, Elmefall; Hässlemoen, Hässlebäck, Hässle, Rotehässle; Saxabörke, Lindbjörke, Björke o. s. v. Och detta slags namn
