varit helgade åt landets hednagudar och således ansedda för heliga. Vi träffa sådana heliga landsträckor i det n. v. gamla Wislanda, hvars namn härledes från ordet wi ɔ: helgedom, och således betyder det heliga landet, samt i Odenslanda, eller det åt Oden helgade landet. Om den stora ön Helige-ö i Helige sjö ha vi redan i det föregående talat. Ön Frösö i Åsnen synes en gång ha varit helgad åt guden Frö eller Frey. Både inom Albo och Kinnevalds härad träffas åsar, fordom helgade åt Thor och efter honom bibehållande namnet Thorsås, likasom de dithörande socknarne ännu af allmogen kallas Thors socknar. En ås (och gård) i Albo härad bär efter guden Frö namn af Fröåsen. Pukeberget i Skatelöfs socken antyder genom sitt namn, att det en gång varit helgadt åt någon hednisk gud eller puke, här sannolikt Oden. Vid Odensvallahult har icke blott hultet eller helgelunden, utan äfven sjelfva vallen (lekvallen?) eller öppna fältet varit åt Oden helgad. Samma är förhållandet med Asaryd i Norrvidinge härad, hvars namn är sammansatt med ordet ryd ɔ: röjning, öppen plats. I Konga härad träffa vi namnet Thorsnäs ɔ: det åt Thor helgade näset. När, i en vida yngre tid, landet erhöll en fast åkerbrukande befolkning och bebygdes med fasta gårdar, öfvergingo dessa uråldriga namn, redan i den äldsta tid gifna åt heliga land och vatten, till de på eller invid dessa rum anlagda gårdarne. Asa gård fick således namn efter den närliggande Asa sjön, likasom Odensjö by efter Odensjön och gården Thorsjö efter Thorsjön. Wislanda gård och socken bebygdes på landsträckan omkring det gamla viet eller helgedomen, och behöllo
Sida:Wärend och Wirdarne del 1.djvu/143
Utseende