Sida:Wärend och Wirdarne del 1.djvu/290

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
282
Kap. III. Hedna-tro.

och betrakta dem fortfarande såsom halft mythiska och halft ethniska väsen. Granska vi hela föreställningssättet, sådant det lefver i sägen och folktro, finna vi nemligen hos trollen, på ena sidan ett antal rent mythiska drag, hvilka hänvisa till att de af Wärends-folket blifvit fattade såsom rena naturväsen, natur-vättar eller natur-andar, medan å andra sidan vi hos dem upptäcka historiska drag, hvilka, enligt vår åsigt, gömma folkets hågkomst af de vilda urbyggare, som en gång uppträdde i våra skogar.

Bland de rent mythiska drag, som således ingått i föreställningssättet om Trollen, träffa vi många, dem vi hittills icke lärt känna utom hos rena naturväsen. Till dessa hörer, att Trollen, såsom Hulte och Haffrun, fara omkring i stormen och i väder-ilen; att de, såsom dvergarne, göra sig osynliga medelst en hätta; att de, såsom Necken och Vättarne, taga folk till sig under jorden, och att de, såsom naturvättarne i allmänhet, kunna skifta hamn och förskapa sig till hvad helst de vilja, likasom att de ega vissa dem serskildt tillhöriga skogsdjur (Trollharar, Trolltuppar). I likhet med andra naturvättar eftersträfva de ock förbindelse med menniskan, hvars barn de bortbyta, hvars qvinnor de bortröfva och hvars sinnen de förvilla, medan de, såsom orena och onda väsen, på henne och allt det naturlif, som rörer sig omkring henne, öfva mångfaldig ond inflytelse och förgerning. Vi skola i det följande se, huruvidt dessa föreställningar kunna förknippas med forntidens uppfattning af menniskan sjelf, såsom jemväl ett mythiskt väsen. Deremot kan intet tvifvel uppstå, det ju Trollen äro tänkta såsom rena natur-andar, när de