Hoppa till innehållet

Sida:Wärend och Wirdarne del 1.djvu/301

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
293
§ 75. Sol-tider. Tydor af heliga tider.

spår nu icke äro så märkbara. På natten emellan dymmel-onsdag och skär-thorsdag tros derföre Oden ännu vara ute och färdas; den natten hörer ock, likasom julnatten, honom ensam till. Samma natt och påsknatten rida troll-backorna eller Påska-käringarne genom luften, på färd till Blåkulla. Skärthorsdags-morgon, innan sol går upp, skall man springa naken omkring dyngan, så får man korn. Likaledes skall man kärna uppå dyngan och ropa högt, så får man smör; men så långt ropet höres, få grannarne intet. Samma natt och påsk-afton kunna trollbackorna draga till sig andras smörlycka, genom att kärna i brunnar och källor. I skärdagarne är det ock, som Satan hjelper trollbackorna att göra Bjerga-harar, Mjölk-harar eller Troll-harar, som de utsända för att dia andras kor. Den som på skärthorsdags-morgon hemtar vatten att tvätta sig med, förr än foglarne qvittra, blir icke solbränd det året. På Valborgsmesso-dagen skall man kärna och ysta, så får man god lycka dertill under året. På helig Thorsdag (Christi himmelsfärds-dag) skall man meta ifrån morgon till qväll; den, som det gör, får sedan god met-lycka hela året.

Midsommarsnatten, likasom på julnatten, blir den i syne, som går midsommars-gång, på sätt vi längre fram närmare få omtala. De blommor eller qvistar, som då plockas, ega mångfaldig kraft emot all slags förgerning, hvadan ock läkande örter då må samlas; ett drag, som erinrar om att solguden hos de gamla folken äfven var läkekonstens gud. Denna qväll må ock den hemlighetsfulla slagrutan skäras, medelst hvilken man har makt att taga upp