Sida:Wärend och Wirdarne del 1.djvu/335

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
327
§ 85. Heliga djur.

att gala, så vinner han den kraften, att om han famntager en qvinna i barnsnöd, får hon straxt förlossning. Hörer någon göken första gången på året, och är fastandes, så dåras han af göken, hvaraf följer olycka. Den led eller det himmels-streck, hvari man första gången på året hörer göken gala, har starka tydor med sig, och man tager deraf spådom, enligt det wärendska folkrimmet:

Vester-gök, gläda-gök.
Öster-gök, döda-gök.
Norr-gök, nöda-gök.
Söder-gök, säda-gök.

eller:

Norr, nöd.
Öster, död.
Sör, säda.
Vester, gläda.

eller:

Norr-gök, sorg-gök.
Söder-gök, döda-gök.
Öster-gök, tröste-gök.
Vester-gök, bästa gök.

Gal göken på bar qvist (d. v. s. före löfsprickningen), så betyder det oäkta barn. Gal göken in på slåttern, bådar det för dyr tid.

Men framför alla helig, enligt ett föreställningssätt som går tillbaka i de äldsta tider, är Hanen eller Tuppen. Han var i den yngre hedendomen ännu ett offerdjur, och synes ifrån början ha varit helgad åt solen, hvars första strålar han helsar med sitt gälla skri. Såsom solen sjelf är han derföre mäktig emot alla slags nattliga ovättar. Gastar,