förekomma deras qvinnor någon gång under namn af Berg-qvinnor (»Bierg-qvinder»), Bergafruar (»Biergefruer»). Men de skiljas alltid ifrån trollen, bergatrollen (»Trolder, Bierg-trollder»), hvilka sällan omtalas, och då såsom mythiska väsen, boende i berg och högar (t. ex. i berget Ellekuld ɔ: Elfve-kullen, nära Wange by, och i Maglesten vid Ljungby, begge i Willands härad), samt för öfrigt likartade med trollen i den wärendska sägnen.
Jättarne eller Kämparne förete i skånska sägnen alldeles samma karakters-drag, samt lefva under alldeles enahanda vilkor, som Jättar, Berga-folk och Berga-troll i Wärends-sägnen, blott med den skillnad, att de i Skåne uppträda såsom ett folk med en tillstymmelse af ordnad samhällsförfattning. De bodde, likasom berga-folket och berga-trollen, i bergen, i s. k. Jätta-stufvor (»Jetta-stuffver»). I Baalsberg, öster om Filkestad i Willands härad, visades ännu år 1624 en sådan »stufva, jätta-stufva», i hvilken kämpen Baal fordom varit boendes. I berget Kyge Kulld, norr om Kyge by i Kieby socken af samma härad, visades likaledes hålan efter en forntida jätta-stufva. Deras närings-fång voro, likasom i Wärend, boskaps-skötsel och åkerbruk. I berget »lille Eg» af Villands härad bodde fordom en jätta-käring, som »höll fäherde gemensamt med folket östan-till i Fielkinge by». All hennes boskap, som hon lät drifva för fäherden, var svart till färgen. I Wange by (af Willands härad), som förr hette Bursby och låg östan upp under Wange berg, voro fordom tvänne Kämpar, som delade byamarken sins emellan, och uppreste fyra hörnstenar såsom »råmärke och skäl emellan åkrarne».
