Hoppa till innehållet

Sida:Wärend och Wirdarne del 1.djvu/427

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
419
§ 104. Läsningar. § 105. Latinska besvärjelse-formler.

»Aldrig skall du gå till N. N:s ko i N. N.
och hennes ben bryta,
och hennes kött slita,
och hennes mod borttaga.»
 I namn &c.

För Gasta-krystning.

Vår Herre Christ och Sankte Pehr,
de gingo sig den vägen fram,
så möter dem en döder man.
Då sa’ Vår Herre och Sankte Pehr
till den döde mannen:
»hvart skall du gå?»
Den döde mannen sa’:
»jag skall gå till N. N.»
»Hvad skall du der?»
sa’ Vår Herre och Sankte Pehr.
»Jag skall krysta honom, så hjertablodet skall rotas.»—
»Nej, det skall jag förvägra dig.
Jag skall lägga dig under stock och sten,
så att du skall göra ingen man mehn.»[1]

För Ormar (fragment).

Skärthorsdagen, om en morgonstund,
Jungfru Maria gick sig åt rosende-lund.
Der hörde hon den hale, den fule Spiliom Spilus,
den röde Dorman hväsa i daggen o. s. v.

§ 105. Äfven besvärjningar på latin förekomma icke sällan i Wärends-allmogens hemliga anteckningar. Ursprungligen författade på ett främmande språk, och afskrifna först af munkar och djeknar,

  1. Denna signelse är af C. Linnæus antecknad i Wärend, år 1741, och meddelad i hans Öländska och Gothländska resa, s. 28, 29.