Hoppa till innehållet

Sida:Wärend och Wirdarne del 1.djvu/520

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
VIII
TILLÄGG OCH ANMÄRKNINGAR.

årsvext åt åre. — Om det skall vara ett offer åt Ceres eller ej, det lemnar man.»

Föreställningen om den hedniska Glo-son, såsom ett hvitt svin, har förmodligen gifvit upphof åt den i Westmanland gängse folktron, att det är olyckligt hafva hvita svin. Svin som påläggas, må derföre vara svarta eller brokiga.

§ 64. »Elfhögar får man icke gräfva i.»

»Att vatten ej må tryta i brunnen, lägges en hvit styfver brunnen, när han rensas.»

»När dessa (hedna) små barn äro oroliga mycket, hvilket somliga säga att Elfvorna valka dem, då skall man hafva strödt krut på golfvet och tända uti, så går denna trollskapen bort och så få de sedan ro.»

»Ingen må kasta sitt vatten i någon ström eller rinnande vatten; ty om Elfvorna komma öfver det, så mår man illa deraf och får Elfblåst (nästan som små-messling), hvilket måste botas således, att en som blifvit ormhuggen, tager en torr nässle-stjelk och derigenom blåser på den sjuke, så går det öfver.»

»Om man kastar sitt vatten på ett sådant ställe, får man en sjuka, som kallas Elfbläst, ser ut som svinkjörn; det slår upp, om en timma är det borta och slår (ut) på ett annat ställe.»

»Af somliga botas det så, att om de veta stället, offra de skafvet guld, silfver och tenn i ett glas dricka, (som) utgjutes der v(attnet) är kastadt eller i en myrstack.»

»Af andra så, att de med ett tennfat fläkta på det som är uppslaget, och sedan röka’t med Elfnäfver.»

»Den som råkar att somna vid Elfdans, blir så yr i hufvudet, att han ej vet hvar han är, utan kan gå vilse.»

(Törner, anf. handsk.)

§ 65. »Dricker man vatten sent på aftonen, måste man kasta stål eller eldkol uti vattnet.»

(Törner.)