Sida:Wärend och Wirdarne del 2.djvu/10

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

Inledning.




§ 127. I de studier öfwer Wärends-folkets seder, sägner och öfvertro, hvilka tillförene blifvit meddelade, ha vi sökt ådagalägga folk-traditionens allmänna betydelse för den äldsta kultur-historien. Hvar helst vi spana på detta område, upptäcka vi nemligen hos de skilda företeelserna ett tydligt inre sammanhang, och äfven hvad som kunde synas mest regellöst eller utsväfvande låter dock slutligen ordna sig efter en allmän lag. Vi ledas häraf till den slutsatsen, att alla de folkminnen, hvilka på olika grad af upplösning ännu förekomma hos vår allmoge, äro aflagringar från äldre, ehuru ofta till tiden åtskilda odlings-epoker, icke olikt de lemningar af forntida telluriska formationer, hvilka träffas spridda öfver ytan af vår jord. Att samla dessa traditionela qvarlefvor, att igenkänna, serskilja och ordna dem, samt att ur dem skeda ett rent poëtiskt eller faktiskt innehåll, blir då ett icke ovärdigt föremål för mensklig forskning. En gång vetenskapligt ordnad, böra vi af denna forskning kunna vänta skördar för ethnologien och kultur-historien, jemförliga med en nyare tids stora upptäckter inom språk-kunskapens och naturvetenskapens områden.


Wärend och Wirdarne. Del 2.1