Inledning.
§ 127. I de studier öfwer Wärends-folkets seder,
sägner och öfvertro, hvilka tillförene blifvit
meddelade, ha vi sökt ådagalägga folk-traditionens
allmänna betydelse för den äldsta kultur-historien.
Hvar helst vi spana på detta område, upptäcka vi
nemligen hos de skilda företeelserna ett tydligt inre
sammanhang, och äfven hvad som kunde synas mest
regellöst eller utsväfvande låter dock slutligen ordna
sig efter en allmän lag. Vi ledas häraf till den
slutsatsen, att alla de folkminnen, hvilka på olika grad
af upplösning ännu förekomma hos vår allmoge, äro
aflagringar från äldre, ehuru ofta till tiden åtskilda
odlings-epoker, icke olikt de lemningar af forntida
telluriska formationer, hvilka träffas spridda öfver
ytan af vår jord. Att samla dessa traditionela
qvarlefvor, att igenkänna, serskilja och ordna dem, samt
att ur dem skeda ett rent poëtiskt eller faktiskt
innehåll, blir då ett icke ovärdigt föremål för mensklig
forskning. En gång vetenskapligt ordnad, böra vi af
denna forskning kunna vänta skördar för ethnologien
och kultur-historien, jemförliga med en nyare tids
stora upptäckter inom språk-kunskapens och
naturvetenskapens områden.
