Äfven hästen blir in på 1600-talet i Wärend använd såsom god-värde. Ett skjut gällde i Upvidinge härad 1629, 16 daler. Öfriga på samma tid i landet brukliga godvärden voro: oskuret kläde, vallman och lärft. Blått oskuret kläde gällde en daler alnen, och Engelsk, 5 mark till 1 riksdaler. Spannmål blir deremot ännu icke användt såsom i landet gängse godvärde eller tagen i byten och skiften. Af ett ställe i Albo härads dombok för år 1631 se vi dock, att en tunna råg på den tiden kostade tre riksdaler.
Vid sidan af dessa i landet gängse olika godvärden uppträdde redan ifrån aflägsnaste tid kopparn och silfret, såsom allmänt erkända och allt mer och mer spridda bytes-medel. Beggedera infördes till en början utifrån, genom byteshandel med grannfolken, och deras bytes-värde betingades naturligen af den stora användning de erhöllo i folkets hushållning. Synnerligast gäller detta om kopparn, som hela brons-åldern igenom lemnade det hufvudsakliga materialet till vapen och slöjd-redskap. Koppar var derföre ock i forntiden det mest eftersökta af alla bytes-medel, och har först långt fram i jernåldern blifvit såsom allmänt godvärde småningom undanträngdt af de ädlare metallerna.
Spår af dessa i den äldre odlingens natur grundade förhållanden framträda fullt märkbara i Wärend, ännu så sent som för två och ett halft århundrade tillbaka. Vägd koppar, räknad i pund och marker, är nemligen vid slutet af 1500-talet ett i Wärend gängse god-värde, och blir ofta omtaladt i byten och gårdköp från denna tid. När Peder
