stufva i Sibbahult var likaledes år 1624 försedd med två fönster.
§ 162. Låg-stofvans inredning var sådan, att byggnaden, ehuru i sig sjelf icke utgörande mer än en enda öppen och sammanhängande fyrkant, likväl naturligen indelades i tre serskilda rum eller afdelningar, alla under ett och samma tak. Denna indelning utmärktes så väl genom öfriga anordningar, som förnämligast genom tvänne tjocka, skalade stänger, hvilka voro fästade i sparr-verket, ungefär 7 fot ifrån golfvet, och som gingo tvärs öfver rummet emellan begge lång-väggarne. Dessa stänger fingo namn af kron-stänger.
Stofvans nedersta rum, som sträckte sig ifrån nedre gafveln till något framom spisen, der tillemötet var, eller golfvet begynte och den bortre kron-stången fanns uppsatt, var uteslutande afsedt för den lägre hushållningen och hade länge icke något golf, utom blotta jorden. Nära nog hälften af detta rum var upptagen af muren, hvars olika delar, grufvan, med sin ugn, och spisen, vi i det föregående omtalat. Här bakades brödet, brygdes ölet och lagades maten, här slöjdades och spanns, allt vid eldskenet ifrån grufvan. Nederst vid sjelfva dörren, som alltid var midt på gafveln och åt öster, var sope-vrån, der soporna samlades och der sopqvasten hade sin gifna plats. Vid hans sida, likaledes till venster om dörren, var kara-hyllan, hvarpå matmodren ordnade sina eld-kar och bords-kar, karale eller käril. På södra lång-väggen, framom kara-hyllan och gentemot grufvan, var en timrad bänk, hvari man vinter-tiden plägade lägga nyfödda
