Sida:Wärend och Wirdarne del 2.djvu/204

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
195
§ 164. Eld-kar och Karale.

strutformiga. Vi skola här söka allmänneligen redogöra för dessa olika slag af käril, så vidt de under senare mans-åldrar i landet förekommit.

Holk ifrån Bergs socken.
Öl-bägare (af träd) ifrån Moheda socken.
Svarfve-stop ifrån Öhrs socken.

Till de holk-formiga dryckes-karalen hörer i första rummet holken, ett cylindriskt käril, gjordt af ett ihåligt eller urholkadt träd. En liten holk, fint arbetad, får namn af bägare, öl-bägare, och förekommer ännu, så väl af träd, som af horn, tenn eller silfver. Bägaren, försedd med grepe (handtag) och lock, är en stop, öl-stop. Domböckerna omtala stopar af flere slag, såsom röda stopar, Marbo-stopar, Finna-stopar och sölf-stopar. De förekomma ännu allmänt, dels svarfvade af masur-björk, dels ock laggade af ene-träd; för att icke tala om det jemförelsevis yngre tenn-stopet. Stopen i ungefär dubbelt förökad storlek är kannan, öl-kannan, dryckes-kannan. Domböckerna omtala ett slags svarfvade öl-kannor, under namn af små tyska svarfve-kannor. Vanligen förekomma de likväl såsom laggade af ene-stafvar, stundom med en kortare pip eller näbb,