Hoppa till innehållet

Sida:Waverley 1879.djvu/197

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
193

ståndet af hans kassa och en särskild förfrågan efter dem bland rekryterna, som före honom afrest från Waverley-Honour. Tant Rachel förmanade honom att ihogkomma sina religiösa grundsatser, att vara mån om sin helsa, att akta sig för de skotska dimmorna, hvilka hon hört skulle väta en engelsman inpå bara kroppen; att aldrig gå ut om aftnarna utan öfverrock och framför allt att bära flanell närmast kroppen.

Mr Pembroke skref blott ett bref till vår hjelte, men det kunde motsvara sex af vår vanslägtade tids epistlar, emedan det inom det blygsamma omfånget af tio tätt skrifna foliosidor innehöll ett sammandrag af ett supplementmanuskript med addenda, delenda och corrigenda till de båda afhandlingar, hvarmed han begåfvat Waverley vid hans afresa. Detta ansåg han blott som en obetydlig profbit för att stilla sin lärjunges värsta nyfikenhet, tills han kunde få tillfälle att öfversända sjelfva volymen, som var för tung för posten. Han tänkte beledsaga sin lärda afhandling med vissa intressanta ströskrifter, som nyligen blifvit utgifna af hans vän i Little Britain, med hvilken han underhöll ett slags literär brefvexling, till följd hvaraf bokhyllorna på Waverley-Honour belastades med en mängd makulatur, och en nätt räkning, sällan slutande med mindre än tre siffror, årligen öfversändes, på hvilken räkning sir Everard Waverley på Waverley-Honour tecknades såsom skuldenär till bokhandlaren Jonathan Grubbet i Little Britain.

Sådan hade dittills stilen varit i de bref, som Edward fått från England; men det paket, som nu lemnades honom på Glennaquoich, var af ett helt olika och vigtigare innehåll. Om jag också fullständigt meddelade brefven, skulle det vara omöjligt för läsaren att fatta verkliga anledningen, hvarför de blifvit skrifna, utan att kasta en blick på det brittiska kabinettet vid ifrågavarande tidpunkt.

De dåvarande ministrarne råkade — hvilket ej är någon så ovanlig tilldragelse — att vara delade i två partier, hvaraf det svagaste, som genom ifriga intriger sökte ersätta sin underlägsenhet, på senare tiden förvärfvat några nya proselyter och med dem hoppet att få försteget framför sina medtäflare i konungens ynnest och att kunna

Waverley.13