Hoppa till innehållet

Sida:Waverley 1879.djvu/56

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

52

Emellertid fortgick hans militäriska uppfostran. Redan god ryttare, invigdes han uti hemligheterna af ridkonsten, hvilken, då den drifves till fullkomlighet, nästan förverkligar fabeln om centaurerna, emedan hästens styrande snarare synes vara en följd af ryttarens blotta vilja, än af någon märkbar yttre rörelse. Han fick äfven undervisning i sina krigiska pligter; men jag måste tillstå, att, sedan den första ifvern var förbi, hans framsteg häri blefvo vida under hvad han sjelf hoppats och önskat. En officers befattning, som, till följd af den yttre glans, hvaraf den är omgifven, bland alla är den mest lockande för ett ungt, oerfaret sinne, är i sig sjelf en ganska torr och abstrakt sysselsättning, som hufvudsakligen beror på aritmetiska kombinationer, hvilka fordra mycken uppmärksamhet och ett kallt, resonnerande hufvud för att sätta dem i verkställighet. Vår hjelte hade anfall af tankspriddhet, hvarunder hans misstag ibland väckte löje och ibland ådrogo honom tillrättavisningar. Denna omständighet väckte hos honom en pinsam känsla af underlägsenhet i de egenskaper, hvilka i hans nya yrke tycktes vara de, som åtnjöto och förtjenade det största anseende. Förgäfves frågade han sig sjelf, hvarför ej hans öga kunde bedöma rymd och afstånd lika bra som hans kamraters; hvarför hans hufvud ej alltid var lyckligt i att utreda de särskilda rörelser, som voro erforderliga för verkställandet af en evolution; och hvarför hans minne, som eljest var så lifligt, svek honom i fråga om konsttermer och reglementariska stadganden. Waverley var blygsam af naturen och gjorde sig derför ej skyldig till det stora misstaget att anse dylika disciplinära föreskrifter ovärdiga sin uppmärksamhet eller sjelfkärt tro sig vara född till general, derför att han var en medelmåttig subaltern. Saken var, att hans osammanhängande läsning inverkat på hans af naturen slutna och tillbakadragna lynne och hos honom alstrat den brist på ihärdighet och det vankelmod, som är oförenligt med studier och oafbruten uppmärksamhet. Emellertid blef tiden honom lång. Ståndspersonerna i trakten voro missnöjda med styrelsen och visade sina militäriska gäster föga gästfrihet; och stadsboarne, hufvudsakligast upptagna med sina handelsaffärer, voro ej folk i Waverleys smak. Sommarens ankomst och nyfikenheten att