Företal till tredje upplagan.
(1814.)
Detta svaga försök till ett utkast öfver fornskotska seder har af allmänheten emottagits med ett bifall, som författaren hvarken vågat hoppas eller vänta sig, och det är med en blandad känsla af tillfredsställelse och ödmjukhet, han hört sitt arbete tillskrifvas mer än ett aktadt namn. Skäl, hvilka synas vigtiga i hans särskilda belägenhet, hindra honom från att befria nämnde herrar från misstanke, genom att utsätta sitt eget namn på titelbladet, så att det, åtminstone för det närvarande, måste förblifva ovisst, huruvida Waverley är ett arbete af en poet eller en recensent, en jurist eller en prest, eller huruvida författaren, för att begagna mrs Malaprops uttryck, är »lik Cerberus — tre gentlemen på en gång». Som författaren ej vet något i sjelfva boken (med undantag kanske af dess flärdfullhet), som hindrar den att finna en erkänd fader, lemnar han åt läsarens redlighet att bland de många omständigheter, som äro tillämpliga på olika lefnadsförhållanden, välja den, som kunnat föranleda honom att vid närvarande tillfälle dölja sitt namn. Måhända är han en skriftställare, som för första gången uppträder inför allmänheten och derför är obenägen att erkänna sig i en egenskap, hvarvid han är ovan; eller kanske en gammal och van författare, som skäms att uppträda för ofta och som använder detta hemlighetskrämeri, liksom hjeltinnan i den gamla komedien begagnade sin mask för att ådraga sig deras uppmärksamhet, för hvilka hennes ansigte blifvit alldagligt. Kan-
