Om tiden för anläggandet af staden Wisby har man sig intet med visshet bekant, likasom egentliga anledningen till dess namn. Man uppgifver enligt gamla sägner, att när Staden Wineta på Ysedom i Pommern öfversvämmades vid pass år 800 efter Christi födelse, öfverflyttade och nedsatte sig en mängd af dess borgare i Wisby. Dess namn söker man att härleda från göthiska ordet Wi, som betyder: «heligt rum« eller «offerställe«
I 12:e, 13:e och förra hälften af 14:e århundradet var Wisby mäktigast, och då år 1241 staden upptogs i Hanseförbundet, var den redan en af de förnämsta handels-städer i Norra Europa. Borgrarnes antal nämnes i Krönikan hafva vid denna tid uppgått till 12,000, utom handtverkare och arbetsfolk som bodde i förstäder. Staden ägde inom och bredvid sina murar 18 kyrkor, samt många kloster och gildehus. Öfver Wisby gick Indiens handel från Ryssland till det öfriga Norra Europa. Wisby hade sin egen Sjörätt, hvilken för de nordliga farvattnen var det samma som Pisas Sjörätt för Medelhafvets kuster. Handlande af flera nationer nedsatte sig här, i synnerhet Tyskar och Nederländare, och Rådet i Wisby bestod af 12 tyska och 12 gottländska män.
