DEN NYA VÅNINGEN.
Hr Zätterblom hade hälst velat stanna kvar på det gamla stället, men fru Zätterblom dref igenom sin envisa vilja och hyrde en ny våning, 400 kr. dyrare än den andra.
Med anledning häraf böll hr Zätterblom en längre nationalekonomisk föreläsning för henne för att söka klarlägga för henne nödvändigheten af att de enskilda samhällsindividerna prutade af på sitt syndiga behof af vällefnad och lyx.
Fru Zätterblom hörde tyst och småleende på. När hr Zätterblom på grund af absolut heshet efter två timmar måste afbryta sitt ungefär halffärdiga föredrag, sade hon mildt och vänligt:
»Ja, jag vet ju, att du anser alla kvinnor i fråga om affärsförstånd stå på svagsinnets gräns och att jag, din hustru, för länge sedan öfverskridit den, men inte förty förhåller det sig så, att vi gjort en mycket god och inkomstbringande affär därigenom att jag hyrt den nya dyrare våningen.»
Hr Zätterblom sade något mycket fult och syndigt med en mängd onda och hånfulla utrops- och frågetecken efter.
»Jo, det är så,» sade fru Zätterblom förklarande och fortfarande mycket vänligt, »att i den här gamla våningen ha vi intet badrum, men det finns det i den nya. Vi bestå af dig och mig, sex barn och en tjänarinna,
