vara honom hörsamma och lydiga.[1] Att Gyllenstjerna icke genast blef riksamiral, torde tillskrifvas konungens hansyn för Axel Ryning. Då det svåra kriget med Danmark bröt ut i April 1611, skref konungen till Gyllenstjerna, att konungen tänkt begagna honom till lands, men som det gick så långsamt till vid skeppsfiottan, så skulle han bege sig till Stockholm, "låta sig bruka för riksens amiral vid skeppsfiottan" och laga att skeppen med det första blifva färdiga att gå till Kalmarsund.[1] Det skulle nu visa sig, huru den flotta var beskaffad, som Axel Ryning lemnade efter sig och huru hon motsvarade Karl IX:s stora omkostnader. Tyvärr blefvo härutinnan konungens billiga förhoppningar svikna. Skeppens utredning kunde blott långsam t fullbordas och den m edverkan saknades från flottans sida, som var så nödvändig för att med eftertryck föra kriget till lands.
Sedan Axel Ryning blifvit riksmarsk, utfärdade konung Gustaf Adolf fullmagt den 10 Jan. 1612 för "riksrådet och amiralen" friherre Göran Gyllenstjerna att vara riksamiral[1] och samtidigt härmed förordnades på riksdagen i Nyköping riksrådet och amiralen Hans Klasson Bjelkenstjerna till Gyllenstjernas biträde i egenskap af riksviceamiral, hvaii man kan se en början till amiralitetet. Likväl beklagade sig konungen i ett bref den 10 Maj 1612 till sin mor enkedrottningen öfver sjörustningens långsamhet, att tackel och tåg felades till de största och bästa skeppen samt att stycken (kanoner) och sjöfolk ej fans tillräckligt för de smärre, än mindre för de större skeppen.[2] Gyllenstjerna utöfvade likväl riksamiralsembetet till sin död den 24 Augusti 1618. Han var en kraftigare natur än Axel Ryning och saknade ej förmåga. Men de dryga kostnaderna för krigen med Polen och Ryssland samt den betungande Elfsborgslösen medgåfvo ej några större utgifter för flottan och hindrade Gyllenstjerna från att förvärfva sig några särdeles förtjenster genom flottans förbättrande.
Efter Gyllenstjernas död förblef riksamiralsembetet obesatt under nära 2:ne år, då holmamiralerna Hans Bjelkenstjerna och Richard Klerck efter konungens närmare föreskrifter bestyrde om rikets flotta.
Till riksamiral utnämdes den 11 Juli 1620 hertig Karls naturliga son, riksrådet Karl Karlson Gyllenhjelm till
