13.
FLOTTAN I GÖTEBORG.
Under Gamla Elfsborgs slott åren 1635—1654. Vid denna
periods början var flottans skeppsgård i Göteborg förlagd
vid Gamla Elfsborgs slott. Detta låg vester ut från
Göteborg mellan Klippan och Röda Sten omkring 3,000 meter
från staden, räknadt från nuvarande Jerntorget.[1]
I april 1639 var rikskanslern Axel Oxenstjerna i Göteborg. Han skref då till amiral Klas Fleming, att tre eller fyra kronans skepp borde förläggas der till hamnens försvar och för skeppsflottans säkerhet.[2] De följande åren lågo dock blott två pinasser i Göteborg.[3] Men under krigsåren 1644—1646 blefvo skeppen Göteborg (2) och Rafael (2), tre à fem små fartyg och en pinass eller galeja förlagda här.[4] Derefter stannade blott några små fartyg qvar i Göteborg och år 1649 beordrades äfven dessa derifrån till Stockholm, så att blott Rosengalejan (L) blef qvar.[5]
Platsen vid slottet var alldeles för trång. Då Nya Elfsborgs fäste en mil utanför Göteborg blifvit färdigt år 1654, förlades derför ej vidare några skepp vid det gamla slottet.
“Masthagen“ åren 1655—1662. Amiralitetskollegium skref d. 29 nov. 1654 till magistraten i Göteborg, att han skulle på grund af konungens befallning upplåta till amiralitetet en i “Masthagen“ vid Göteborg befintlig beqväm plats för skeppsbyggning, hvarest sådant arbete förut bedrifvits.[6] Detta varf låg antagligen i Masthugget strax utanför Göteborg. Varfvet egdes af enskilda, hvilka tilläto kronan att jemte dem sjelfva begagna detsamma. Då kriget med Danmark utbröt 1657, emottogos och förlades tio kompaniskepp i Göteborg.[7] Jemte några af kronans småfartyg utgjorde dessa stadens och
