Jonas Dufva (Ankarloo) till Köpenhamn att i tysthet kunskapa. Dufva kom tillbaka d. 31 aug. och rapporterade, att något anfall af Danmark vore icke att befara, “ty alla skeppen ligga aftacklade, utom de, som skola gå åt Spanien och Vestindien“.[1]
Ännu en angelägen fråga var att få folk till Karlskrona, som ville bosätta sig der, så att ett stadssamhälle kunde uppstå. Amiral-generallöjtnanten Wachtmeister befalde Stuart att “dela ut“ tomterna, så att de, som ville bygga hus åt sig, kunde utse dertill tjenliga platser.[2] Privilegier för Karlskrona stad utfärdades d. 10 aug. 1680.[3] Den 10 nov. samma år underrättade Wachtmeister magistraten i Ronneby om konungens befallning att stadens borgerskap skulle till år 1682 hafva flyttat sina hus och hem till Karlskrona.[4] Denna flyttning skedde till Trossö, der Karlskrona nu ligger och der “Ronnebygatan“ finnes. “På det Ronneby-borna så mycket beqvämligare må kunna flytta dit“ befaldes Stuart att bygga en bro öfver till Trossö.[5]
Ehuru förklarad stad hade Karlskrona dock ej eget postkontor. Bref till och från Karlskrona expedierades ännu i november 1680 genom postkontoret i Lyckeby.[6]
20.
VESTERVIKS VARF.
I staden Vestervik hade kronan redan på 1500-talet ett
ganska flitigt anlitadt skeppsvarf.[7] Vattnet utanför var dock
icke djupare, än att högst 200 lästers skepp kunde byggas.[8]
- ↑ A. K. ank. handl. Ankarstjernas bref.
- ↑ A. K. reg. Wachtmeisters reg. 14⁄5 1680.
- ↑ R. R.; tryckt i A. von Stiernmans ekon. förf. samling.
- ↑ A. K. reg. Wachtmeisters reg.
- ↑ A. K. prot. 31⁄12 1680.
- ↑ A. K. ank. handl. Ankarstjernas bref 16⁄11 1680.
- ↑ A. Z.: flottans hist. sid. 292.
- ↑ A. K. ank. handl. Lorents Petterssons bref 24⁄11 1676.
